fredag 5 februari 2016

Det är helt normalt

2 kommentarer:

  1. Instämmer i mångt och mycket. Ibland är det förstås en tröskel man som barn behöver komma över - men jag tror att många gånger skulle föräldrarna behöva lyssna bättre, våga mer och inte vara så fokuserade på att vara obehövda.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är ungefär så jag tänker, och de flesta dagarna går han raka vägen in och börjar leka. Men vetskapen om att han får den tid han behöver tror jag kommer att göra honom tryggare på sikt.

      En annan tanke som slog mig nu var att när han har barnvakt, så anstränger vi oss inte för att det ska gå så snabbt som möjligt, utan då låter vi personen komma in. Ger dem tid att finna kontakten igen - och sedan går jag. Det verkar bara som att det är på dagis det till varje pris ska slås hastighetsrekord. Som att den enda möjliga tolkningen om jag stannar mer än ett par minuter är att jag inte litar på dagiset och därmed göra honom otrygg. Men det kan ju lika gärna vara så att det faktum att jag stannar en stund visar att jag också trivs på dagis och med människorna. Att det är en plats där jag gärna spenderar tid.

      Radera