fredag 19 augusti 2011

Case study: Lögn, förbannad lögn och statistik

Jag, ung och universitetsutbildad hamnade i en diskussion om invandring. Mina Växjö-födda opponenter har ingen utbildning efter gymnasiet och diskussionen handlade om huruvida invandrare har kriminella gener.

Mina motståndares argument byggde på att invandrare är överrepresenterade i brottsstatistiken och därmed måste kriminalitet ligga i generna, medan mina på att den fattigaste gruppen i samhället, tenderar att vara den mest kriminellt belastade. De menade alltså att det var ett genetiskt problem och jag menade att det var ett fattigdomsproblem.

Jag försökte, utifrån begrepp som representativt urval, signifikans, korrelation, olika former av undersökningsmetoder osv., visa att statistik är inte lögn, men människor kan (försöka) använda statistik för att ljuga. Och att deras slutsats mad all sannolikhet var felkatig; invandrare innehar inte kriminella gener. Efter att en längre stund försökt att förklara deras bristande logik så vände sig en av dem mot mig och tittade överseende på mig.

”Problemet” sade hon ”är samma för alla er akademiker”. Ordet akademiker uttalades med en ansenlig mängd förakt. ”Ni tror att ni får utbildning, men det leder bara till inbillning, ni förstår inte hur det är i världen”.

Hon fortsatte: ”Ni är så naiva. Ni tror på statistik, alla vet att statistik bara är lögn! Tänk dig att du står med ena foten i en hink med iskallt vatten och med den andra foten i en hink med skållhett vatten. Verkar det obehagligt?” hon tittade uppfordrande på mig.
Jag nickade.
Hon log skadeglatt: ”Precis, det är otrevligt, men enligt statistiken så har du det perfekt”. Hon och hennes kamrater tittade triumferande på mig, spänt avvaktande mitt svar.

Eftersom man inte kan ha rätt i någons ögon om man inte kan bevisa det, och du inte kan bevisa något för någon som inte kan eller vill förstå så valde jag att fly fältet. Vissa strider kan man helt enkelt inte vinna.

Photo: Katka Samková

9 kommentarer:

  1. Statistiken säger väl ändå att du i det här fallet har det 100% obehagligt om båda fötterna? Folk tror att det viktigaste med ett statistiskt "svar" på en fråga är talet, men egentligen är det det minst viktiga i den statistiska kompotten. I statistik man först kan bedöma svaret när man har frågan och miljön frågan ställts i fullständigt klart för sig. Annars betyder talet ingenting eller mycket lite.

    På så sätt så har din vän ställt fel fråga, ifall du inte fick blanda de båda hinkarna först.

    SvaraRadera
  2. Absolut - och det var det som var min poäng :) Även om jag uppenbart måste uttryckt mig en smula luddigt. :)

    SvaraRadera
  3. Problemet här är snarare att invandrare är grovt överrepresenterade även om du tar hänsyn till socioekonomiska faktorer, speciellt vissa invandrargrupper och speciellt vissa brott (grövre våldsbrott, våldtäkter etc), så det är inte förklaringen.

    Det är ju därför som PK-eliten alltid kommer dragandes med att rättssystemet skulle vara rasistiskt, vilket ju har fördelen att det inte direkt går att falsifiera.

    Jag tror kanske inte att det främst är genetiskt, snarare kulturellt betingat. Samtidigt finns det ju absolut ingenting som säger att alla olika folkgrupper skulle ha samma genetiska disposition till våldssamhet eller oärlighet, varför skulle folk som levt under helt olika betingelser under 50,000 år utveckla precis samma adaptioner? Att dogmatiskt påstå det är inget annat än korkat.

    Nils Motpol

    SvaraRadera
  4. Att dogmatiskt påstå att det inte är genetiskt grundas av två starka fakta, nämligen att det är större genetiska skillnader inom en subpopulation än generella populationen och att människor är tillräckligt socialt anpassningsbara att gener inte skall spela någon större roll; vi anpassar oss helt enkelt efter omgivningen. Gener kan i viss mån påverka vår socioempatiska förmåga men stort sett regleras det av gruppen.

    SvaraRadera
  5. Spamsamling:

    Vad exakt innebär det "större genetiska skillnader inom en subpopulation än generella populationen"? Menar du inte "... än mellan subpopulationer"? Det är ju så det brukar låta när man vill trolla bort raser, men jag är osäker på vad det betyder också. Pratar vi om varianser inom grupper jämfört med skillnaden i medelvärde mellan grupperna? Gäller det arvsmassan som helhet eller på enskild gennivå? Om du har förstått vad det betyder får du gärna upplysa mig, jag har alltid undrat.

    Ditt andra påstående var ju bara en önskan, inget faktapåstående överhuvudtaget. Eller menar du att det på något sätt skulle vara belagt att genetiska skillnader mellan individer när det gäller beteende helt överskuggas av sociala aspekter? När det gäller många psykiska sjukdomar så är det ju etablerat att arv trumfar miljö, och det gäller ju som bekant andra beteenderelaterade egenskaper som intelligens och kreativitet också, även om miljö inte heller är irrelevant.

    Det säger sig väl självt att om en population under 50000 år lever under förhållanden där oärlighet lönar sig, rimligtvis skulle kunna anpassa sig genetiskt till den kontexten, och således ha andra förutsättningar än folk i en population som under samma långa tid selekterat för ärlighet och reciprocitet?

    SvaraRadera
  6. Tråkigt att anonym inte svarar, jag var genuint nyfiken på vad dennes statistikpåstående faktiskt betyder. Man hör det upprepas så ofta, men hittills har ingen velat förklara det. Nåväl, här kan man läsa om BRÅs rapport, som tyvärr inte stöder HKGs önskedröm om att det skulle handla om klassillnader.

    http://www.dn.se/debatt/kulturarv-ligger-bakom-invandrarnas-brottslighet

    Nilsmotpol

    SvaraRadera
  7. Jag drivs inte av önskedrömmar utan av fakta. Jag har i denna artikel sagt att en förklaring till överrepresentationen är fattigdom/socioekonomiska förhållanden. Detta står jag fast vid. Jag har sagt att det knappast är genetiskt. Det står jag också fast vid.

    Jag har inte sagt något om huruvida jag anser att kultur kan vara en faktor eller inte. Självfallet är kultur en faktor. Betyder detta att vi kan prata om "t.ex. indisk kultur" och jämföra den med "svensk kultur" i dessa frågor. Kanske, men inte säkrt. I vart fall är det mycket komplicerat. Har vi ens en svensk kultur och vad innebär den i så fall eller är man mer präglad av den kontext var i man växte upp? Rinkeby? Djursholm eller Burträsk? (Så att de som bor i Burträsk har mer gemensamt med de som bor i en liten by i norra Finland än med de som bor i Stockholm). Sannolikt så.

    Jag vill också understryka att det faktum att vi kan få fram en skillnad mellan olika grupper statistiskt inte innebär att det ena följer av det andra. Det är därför man måste vara klar över vad man fråga och tänka till innan man ställer frågan (och när man tolkar svaret).

    Slutligen så hänvisar du inte till en rapport, du hänvisar till en specifik persons tolkning av en rapport. Men det får väl betraktas som en mindre detalj i samanhanget.

    SvaraRadera
  8. "När det gäller många psykiska sjukdomar så är det ju etablerat att arv trumfar miljö, och det gäller ju som bekant andra beteenderelaterade egenskaper som intelligens och kreativitet också, även om miljö inte heller är irrelevant."

    Nja, detta kan jag inte hålla med om. Alls faktiskt. Framförallt tänker jag att begreppet "trumfar" är mycket olyckligt valt.

    SvaraRadera
  9. "Precis som en hund återvänder till sina spyor fortsätter dåren med sina dumheter." - Ordspråksboken 26:11

    Jasmine K.

    SvaraRadera