Folk som är odödliga

”Men jag tänker verkligen inte skriva något testamente, det är gott om tid att göra det sedan. Jag kommer inte att dö än på många år. Det är ingen idé att göra det redan. Och föresten tycker jag att det är himla läskigt att prata om döden”

För det första vill jag klargöra att du med all sannolikheter kommer att dö. Jag vågar till och med påstå att det är sant för alla. Förr eller senare. De flesta av oss planerar dock inte för när utan det bara sker. Ibland är det relativt väntat, ibland helt oväntat. En olycka kan komma plötsligt, som man säger.

Nej, det spelar ingen roll att du att du inte planerar att dö eller för den delen att du inte bryr dig om hur din begravning är eller vad som händer med dina saker, för att när du väl är död så kommer det finnas en massa människor som bryr sig alldeles förskräcklig. Som alla kommer att inse att detta är deras sista chans att göra något för att visa hur mycket de älskar dig, som alla kommer vilja att dina saker fördelas på ”rätt” vis och att begravningen blir exakt så som du skulle ha önskat. Och om läkaren kommer och frågar om du ville donera dina organ så kommer de att behöva ta ställning. Problemet är att dessa människor inte alls särskilt ofta har exakt samma uppfattning om vad du hade velat och vad du hade önskat. Och eftersom detta är deras sista möjlighet att göra något för dig så blir det väldigt, väldigt viktigt för dem. De är beredda att strida för att vad det ”vet” är din sista önskan, mot alla andra som också ”vet”. Det faktum att alla inblandade är ledsna, förtvivlade och kanske i chock gör risken för konflikt och, bildligt talat, dödliga sår, än värre.

Och så lägger vi till att några kanske inte bryr sig ett dugg om dig utan vill straffa din far som lämnade din mor för en annan kvinna, folk som vill komma på din begravning fast du hatade honom eller som är uppenbart ute efter dina pengar eller vad det nu kan vara. Glöm inte heller att även om du eller dina nära inte bryr sig om materiella saker så kan det ändå göra ont att se någon bara kasta bort dem. Att se en person som inte älskade dig bära dina smycken som du bar varje dag… Affektion har mycket lite med pengar att göra.

Jag vet att folk blir väldigt upprörda när jag pratar om detta, för man får tydligen inte prata om döden i vår kultur. Dumheter säger jag. Vid varje dödsfall så finns alla ingredienser för att skapa riktig tragedi och det är därför som vi måste prata om det. Och om du nu upplever att det är så traumatiskt så går det bra att fylla i alla lämpliga papper och glömma bort det sedan. Men nu är det dags att ta lite ansvar.

Du SKA ha ett testamente för att klargöra vem du vill ska ha dina saker. Och du SKA ange där (eller i Vita arkivet) önskemål inför din begravning och du SKA ange om du vill donera dina organ eller inte. Allt annat är respektlöst och själviskt mot de människor som älskar dig. Mot de människor som du påstår dig älska. Tvinga inte dem att i sin sorg ta ställning. Du behöver inte ens prata om döden för att göra det – bara gör det – NU!

Testamente | Donera organ | Vita arkivet | Oönskad begravningsgäst | Arvet efter Stieg Larsson