Det är klart att man kan och får vara den förälder man vill vara. Jag tror att dem som säger till dig att du kommer att ändra uppfattning bara talar utifrån sin egen erfarenhet, att de själva har avvikt från en tydlig idé de haft om sitt föräldraskap. Många ser nog sig själva lämna vägen de hade sett ut för att göra nya val. Varför man gör annat kan ha flera orsaker, men är nog ofta sammankopplat med att man får barn som inte är fullt så enkla att ha att göra med som man hade förväntat sig och att man i stunder kan vara så in i norden trött, utmattad, led ( ex1 ditt kolikbarn skriker i sex månader, någon gång vid fem månaders ålder så råkar de kasta en uppskattande blick mot din TV och tystnar och du är så jävla trött och slut och led av allt skrik att du med nyvunnen lycka bläddrar fram ett riktigt glättigt barnprogram med mycket färg - ex2 du har en idé om att barn ska leka och aktiveras ute och att det är viktigt med kottar och så får du ett barn som visserligen är fullt av fantasi men som på grund av funktionsnedsättning har helt andra ingångar i livet).
Det är lätt att föreställa sig hur barn kan bli och vara, och säkert blir det ofta så, men ibland kommer livet med överraskningar, påfrestningar och nya motiv och ideal. Lycka till!
Naturligtvis kan det finnas goda skäl till att ändra sig i olika frågor. Allt från ny forskning, till erfarenhet och anpassning efter den faktiska verkligheten. Men det är inte samma sak som att föräldrar kommer att ge upp alla sin ideal bara för att de blir föräldrar eller för att "alla andra gör så" eller för att man "måste". Och att påstå att alla föräldrar måste göra det är arrogant och nedlåtande. (Och precis lika illa som att säga att föräldrar som ändra uppfattning i olika frågor skulle vara dåliga föräldrar).
Om vi tar ditt exempel om kolikbarnet och tv:n så måste ju det någonstans betyda att du inte var så hemskt emot tv som du trodde - dels för att du uppenbarligen har tv själv och dels för att om du verkligen trodde att det var farligt för ditt barn så hade du i alla fall inte gett barnet det. På samma vis som hur mycket kolik ditt barn än har så kommer du inte att testa 1800-talets lösning med socker och brännvin. Inte för att det inte fungerar utanför att du (sannolikt) är övertygad om att det är skadligt för barnet.
Och på samma sätt som du och jag (förmodligen) anser att brännvin är direkt skadligt för barn så finns det andra som känner om godis, tv, förskola och så vidare. Och även andra inte nödvändigtvis kan förstå deras känslor gällande det så gör de - precis som alla andra - sitt bästa för att leva upp till sina ideal. De kanske ändrar sig under tidens gång - men det betyder inte att det inte är möjligt att leva upp till vissa ideal. Och även om människor inte avser att vara nedlåtande så är det nedlåtande.
Det är klart att man kan och får vara den förälder man vill vara. Jag tror att dem som säger till dig att du kommer att ändra uppfattning bara talar utifrån sin egen erfarenhet, att de själva har avvikt från en tydlig idé de haft om sitt föräldraskap. Många ser nog sig själva lämna vägen de hade sett ut för att göra nya val. Varför man gör annat kan ha flera orsaker, men är nog ofta sammankopplat med att man får barn som inte är fullt så enkla att ha att göra med som man hade förväntat sig och att man i stunder kan vara så in i norden trött, utmattad, led ( ex1 ditt kolikbarn skriker i sex månader, någon gång vid fem månaders ålder så råkar de kasta en uppskattande blick mot din TV och tystnar och du är så jävla trött och slut och led av allt skrik att du med nyvunnen lycka bläddrar fram ett riktigt glättigt barnprogram med mycket färg - ex2 du har en idé om att barn ska leka och aktiveras ute och att det är viktigt med kottar och så får du ett barn som visserligen är fullt av fantasi men som på grund av funktionsnedsättning har helt andra ingångar i livet).
SvaraRaderaDet är lätt att föreställa sig hur barn kan bli och vara, och säkert blir det ofta så, men ibland kommer livet med överraskningar, påfrestningar och nya motiv och ideal. Lycka till!
Naturligtvis kan det finnas goda skäl till att ändra sig i olika frågor. Allt från ny forskning, till erfarenhet och anpassning efter den faktiska verkligheten. Men det är inte samma sak som att föräldrar kommer att ge upp alla sin ideal bara för att de blir föräldrar eller för att "alla andra gör så" eller för att man "måste". Och att påstå att alla föräldrar måste göra det är arrogant och nedlåtande. (Och precis lika illa som att säga att föräldrar som ändra uppfattning i olika frågor skulle vara dåliga föräldrar).
RaderaOm vi tar ditt exempel om kolikbarnet och tv:n så måste ju det någonstans betyda att du inte var så hemskt emot tv som du trodde - dels för att du uppenbarligen har tv själv och dels för att om du verkligen trodde att det var farligt för ditt barn så hade du i alla fall inte gett barnet det. På samma vis som hur mycket kolik ditt barn än har så kommer du inte att testa 1800-talets lösning med socker och brännvin. Inte för att det inte fungerar utanför att du (sannolikt) är övertygad om att det är skadligt för barnet.
Och på samma sätt som du och jag (förmodligen) anser att brännvin är direkt skadligt för barn så finns det andra som känner om godis, tv, förskola och så vidare. Och även andra inte nödvändigtvis kan förstå deras känslor gällande det så gör de - precis som alla andra - sitt bästa för att leva upp till sina ideal. De kanske ändrar sig under tidens gång - men det betyder inte att det inte är möjligt att leva upp till vissa ideal. Och även om människor inte avser att vara nedlåtande så är det nedlåtande.